Okej. Jag ger upp mitt liv till pluggandet. Det är typ de mitt liv består utav för tillfället. Känns tråkigt men så himla nödvändigt. Det är ju för hästarna och min framtid jag gör detta. Då får jag helt enkelt acceptera att jag inte kommer kunna vara i stallet lika ofta på ca 3 månader..

 

Dock är det ju viktigt att jag tränar praktiskt också med att visa häst för hand och utvecka min ridning och känsla, men då jag känner mig helt okej säker på den fronten och betydligt mindre säker på matten och naturkunskapen så får jag bara inse fakta och skjuta undan stallet ett tag. Tur att jag har min mamma och morfar som hjälper mig och stöttar mig till 100% och allt stöd ifrån mina vänner. Tack.

 

Jag tror att det är obegripligt svårt att förstå för alla hur mycket jag faktiskt VILL det här. Hur mycket jag kämpar och sliter. Jag hoppas att jag klarar det..