Urta från Allemansängen

 
 
Vem är då denna söta filur som jag så lyckligt kan få kalla mig ägare till.
 
Urta från Allemansängen
Född 2007
e: Ymir från Allemansängen
u: Minja från Onödan
 
Urta är en väldigt snäll, rolig och personlig individ med ett hjärta utav guld och enormt mycket vilja. Hon är min bästavän.
 
Ridning: I ridningen är Urta helt fantastisk. I uppsittningen är hon lite ivrig men inte överdrivet mycket.
Hon har alltid öronen fram och man ser på hennes kroppsspråk att hon tycker att det är roligt.
 
Skritten är vägvinnande och hon har ett gott övertramp. Hon är mjuk, lagom känslig och villig till arbete.
Traven är taktren och det hon väljer i första hand (som ni kanske förstått) Hon har stora flotta rörelser. När vi travar på i friskt tempo ute i skogen eller på ovalen, den känslan är bland de bästa jag vet.
Galoppen är även den taktren och med stora rörelser, hon tar verkligen i och vill alltid göra sitt bästa.
Tölten har kommit nu och vi blir starkare för varje ridpass! Jag har fått höra att tölten kommer bli lika flott om inte flottare som hennes trav, så det låter ju mer än lovande!
 
Urta är alldeles lagom känslig! Man kan rida med en mjuk och lätt hand men också "säga till" om det behövs.
Hon lyssnar super bra och jag kan lätt göra halt eller sakta av genom att bara andas ut, använda min röst och stanna upp mitt säte. 
Men ibland blir hon lite otålig och vill mest bara springa, haha.
 
Ute i skogen kan jag både rida själv och med andra utan problem. Hon kan bli något fjantig ibland. T.ex. om det kommer en stubbe som ser läskig ut blir det en liten "vinglig gång" eller ett litet hopp förbi den om vi rider i högre tempo, haha. Annars så går det hur bra som helst, hon hoppar över stockar och badar mer än gärna. En väldigt rolig häst som har det där lilla extra, som man blir lycklig utav helt enkelt.
 
 
Hantering: Hon är världens snällaste även här. Hon njuter utav att få stå och bli ompysslad, hon kan man borsta på i timmar utan problem.
 
Det finns dock några punkter här vi ska träna mer på och det är att bli duschad, lastad och skos. Att bli duschad tycker hon mindre om men jag tror det kommer vara ganska lätt att träna bort nu när det blir varmare ute med lite hjälp från någon kunnig. Lastningen ska Frida hjälpa mig med så hon blir klockren på att gå in och ur transporten (som det ska vara helt enkelt). Och när det gäller att bli skodd så gör hon ju inget dumt som att stegra osv. utan hon bara ogillar det. Blir lite tjurig och kan bli hänging, men hon är bättre nu än i början när jag köpt henne så det är ju bara en vane sak. 
 
Hon är ganska så orädd gällande det mesta i både ridning och hantering, visst kan hon bli rädd och tycker att något är obehagligt men det går ganska snabbt att visa henne att "faran inte är så farlig" så har hon accepterat det.

Dom punkterna är nog de jag kommer på som går att förbättra när det gäller hantering. Hon gör aldrig något dumt när man går med henne eller jobbar ifrån marken utan lyssnar bra och är med liksom.
Världens bästa häst!
 
 
 Jag har nog gjort ett ganska bra jobb med min älskade häst trots allt♥
 



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback